martix

*damp*

under en vanlig skolår gråter jag 5-10 gånger offentligt.
men nu är det sommar, så man har massa tid att tänka. det kommer att bli jobbigt.

man vill bara skrika som Gerard (MCR) I'm NOT OK!
men man kan inte. hmm... för att man är tvungen att göra massa saker.  som tex städa sitt eget rum. det låter fånigt, jag vet, men det blev STOOOOOORT bråk igår för det. jag orkar inte längre. men jag måste.

jag har lovat nån att inte ge upp, och jag ska FAN HÅLLA MIG TILL DET!

man vill bara somna och inte bry sig, och sen när man vaknar så ska allt vara ok.
"Wake me up when september ends..." (lämna presenter vid dörren tack ^^)

Jag mår illa när jag ska gå hem från whitei eller skolan. I skolan så finns det ingen som säger att du är värdelös.
Inte hos whitei heller.
Morsan säger det inte högt, men jag kan känna av det. (ska bli psykoog, vettu ^^)

Julskinka (jag bara tänkte på det, vet inte varför)

I keep on falling in.

Livet känns platt. När man är liten så känns det som om livet var dåligt ibland, men för det mesta underbart. Nu är det tvärtom.
Jag lever på att få in i mig glada stunder, men ibland känns det som om jag ville vara olycklig.
Då kan man tycka synd om sig själv. Och vara förbannad på alla andra, för att dom gör inte det.
Helvete.

hej då